Och vinnaren är...

Socialdemokraterna har hittills toppat alla opinionsundersökningar. Nu har ju undersökningarna svängt ganska rejält fram och tillbaka, men ska jag bara gå på den känsla som jag har så vinner vi valet. Frågan är bara hur många mandat och därmed parlamentariker som det kommer att bli. Faktum är att partiet legat på runt 30 procent i snart alla undersökningar, men här i Örebro län känns det betydligt högre. Så många människor som säger att man nu tänker rösta för första gången i ett EU-val och man tänker rösta på oss. Och om man som parti får flest röster så måste man väl vara vinnaren, eller hur?

Läs gärna Mona Sahlins och Marita Ulvskogs debattartikel i dagens DN om kampen för fler ungdomsjobb.

Andra bloggar om politik, Socialdemokraterna, EU-valet, jobbävning, arbetslöshet.

Och på begäran, här kommer är mina reflektioner om vikten av att rösta. Tidigare publicerad, 1 juni, i Nerikes Allehanda.

Det krävs lite mod, ett visst mått av engagemang och lite fysisk ansträngning. Men också att man är 18 år fyllda, har svenskt eller annat EU-lands medborgarskap. Men sen är det faktiskt bara upp till oss att göra det. Att rösta i Europaparlamentsvalet och att göra det senast den 7 juni. Det finns inga ursäkter som håller, bara dåliga undanflykter för att slippa skämmas över att man ratar en mänsklig rättighet som miljontals människor i många andra länder förvägras.

För det krävs inga förkunskaper, ingen behöver genomgå något test för att visa att man känner till EUs institutioner och vilka som gör vad. Jag utgår från att merparten av dem som röstar i kommun-, landstings- och riksdagsval gör valet utifrån politiska värderingar. Eller gör man valet på nåt annat sätt? Sitter man först och kollar in hur många som ska röstas in i kommunfullmäktige, hur stor kommunstyrelsen är och hur många nämnder som det finns i kommunen innan man bestämmer sig för om man har tillräcklig kunskap för att kunna rösta? Gräver någon i hur riksdagsarbetet går till innan man slutligen bestämmer sig för vilket parti som ska få rösten? Så tror jag INTE det går till i de ”vanliga” valen. Och inte låter det så när jag frågar de tveksamma som fortfarande inte har bestämt sig om de ska rösta.

Låt oss tänka att en del inte vill rösta för att man inte gillar EU och tycker att det mesta som sker där verkar vara strunt. Borde det inte vara ett skäl för att låta bli att rösta? Nej, det tycker inte jag i alla fall. Jag tillhör en av dem som röstade nej till medlemskap i EU i folkomröstningen 1994. Många av mina farhågor från det ställningstagandet har tyvärr besannats, framför allt på alkoholpolitiska området. Men jag har ändå valt att rösta 1999, 2004 och nu även 2009 eftersom jag tycker att mitt parti och våra kandidater står för de värderingar som jag hoppas kan påverka EU i en socialdemokratisk riktning. Och jag röstar i EU-valet för att det finns frågor om klimat och miljö inte är något som vi ensamt kan lösa i Sverige. Jag röstar för att frågor om handeln med kvinnor och barn som utnyttjas sexuellt, så kallad trafficking, inte heller kan lösas av ett enskilt land utan att bäst bekämpas gemensamt i den Europeiska unionen.

Sen finns det dom som säger att vi från ett litet land inte kan påverka för att vi har för få personer. Och visserligen har Sverige ”bara” 18 av 785 parlamentariker. Så kan dessa 18 personer verkligen göra skillnad och påverka europeisk politik? Klart att de kan! Ingen ifrågasätter att Zlatan gör skillnad i Inter trots att han är ensam svensk i det laget. Ingen ifrågasätter att gotlänningar röstar i riksdagsvalet trots att de bara fick 2 av 349 ledamöter i senaste valet. Sen handlar det faktiskt inte om att de svenska parlamentarikerna sitter i ett ”svenskt lag”. Istället ingår man i en partigrupp. Exempelvis tillhör Socialdemokraterna från Sverige partigruppen PES, medan Folkpartiets & Centerpartiets parlamentariker ingår i partigruppen ALDE. Det är ideologi, inte nationalitet som avgör grupptillhörighet.

EU är inte ett perfekt bygge men om man vill att något ska bli bättre så får vi väl hjälpas åt, vi invånare i de 27 medlemsländerna som genom sina folkvalda förhoppningsvis kan fatta kloka beslut som ger oss ett grönare, mer rättvist och solidariskt EU. Ett EU där vi inte tillåter lönedumpning utan istället jobbar för att stärka fackliga rättigheter och att en aktiv jobbpolitik sätts högt på dagordningen. Men då vet ni ju också hur jag tycker att man ska rösta. Eller hur?