Hur ska ett vårdnadsbiträde kunna byta karriär ?

För några veckor sedan uttalade sig statsministern om 75 år som en kommande pensionsålder. Det uttalandet och dagens orättfärdiga arbetsskadeförsäkring var det som gav mig inspiration till en text, som krönika publicerats i Nerikes Allehanda den 13 februari, och som nu även bloggens läsare kan ta del av.

"Tänk dig att du betalar in en avgift till en försäkring varje månad som ska ge dig inkomstskydd om du skadar dig i arbetet. Tänk dig sedan att om du skadat dig på jobbet, men nekas ersättning med motiveringen att din kropp är gammal. Hur skulle du reagera? Jag blir i alla fall riktigt arg varje gång jag läser avslag på ansökan om arbetsskadeförsäkring där exempelvis en person som skadat ryggen i jobbet får veta att smärtorna efter olyckan egentligen beror på så kallade degenerativa förändringar. Det vill säga åldersförändringar i ryggen och trots att personen inte haft några ryggproblem tidigare så blir det avslag, ingen ersättning. Arbetsskadeförsäkringen försämrades 1992-1993 av den dåvarande borgerliga regeringen och var en bidragande orsak till att jag blev politiskt aktiv i Socialdemokraterna.

Dagens arbetsskadeförsäkring uppfattas inte som varken rättssäker eller jämställd trots att det gjordes en förändring i lagstiftningen 2002. Förändringen kom till just för att den skulle bli mer jämställd och att det skulle bli enklare att få en arbetsskada godkänd. Nu visar rapporter från Inspektionen för Socialförsäkringar och Försäkringskassan att det inte blivit så. Kvinnor missgynnas, och det är fortfarande få personer som får sin arbetsskada godkänd. Att förbättra arbetsskadeförsäkringen är viktigt men det behövs också ett förebyggande arbetsmiljöarbete.

 I dag finns det fortfarande arbetsplatser som gör människor sjuka, både fysiskt och psykiskt. Arbetsmiljön måste förbättras så att människor inte slits ut och blir sjuka. Förra veckan gjorde Moderatledaren Reinfeldt ett utspel om arbetslivet men valde fokus på pension vid 75 års ålder. Rätt många har upprörts av detta och påpekar att man idag har svårt att orka med jobbet fast man kanske bara är 58 år. 

Fredrik Reinfeldts ”lösning” på problemet är att de som har tunga jobb ska ”byta karriär”. Men hur enkelt är det för en person som närmar sig 60 och kanske har arbetat som brevbärare hela sitt liv att helt plötsligt byta jobb helt? Speciellt med tanke på att regeringen kraftigt har minskat möjligheten att vidareutbilda sig som vuxen. 

Att Reinfeldt väljer att flytta fokus från skadlig arbetsmiljö eller att det råder massarbetslöshet i Sverige och istället väljer att prata höjd pensionsålder för att klara av framtidens välfärd framstår för mig som oerhört märkligt. Det som behövs för att klara av att finansiera välfärden är fler arbetade timmar. Idag är det drygt 400 000 personer som är arbetslösa eller inskrivna i Arbetsförmedlingens program. Av dem i program, 180 078 personer, är det bara 5 345 personer som får en arbetsmarknadsutbildning. I regeringens favoritprogram Fas3, ökar gruppen stadigt och uppgår till nästan 30 000 personer.  

Jag svårt att se hur ett vårdbiträde eller en byggnadsarbetare ska kunna ”byta karriär” när andelen vuxenutbildningsplatser har blivit färre. Om inte de som idag är arbetslösa får tillgång till utbildning för att regeringen istället valt att prioritera sänkta skatter, hur ska de som inte orkar med sina jobb kunna få utbildning för ett annat jobb?  

När riskerna för sjukdom och skada i arbetslivet ökar samtidigt som dagens arbetsskadeförsäkring och sjukförsäkring inte ger den ekonomiska trygghet som utlovats så blir jag och många andra oroade. Om det inte oroar även Fredrik Reinfeldt så är det dags för honom att göra ett karriärbyte."

Den 14 februari debatterade jag arbetsskadeförsäkringen i riksdagen med utförsäkringsminister Ulf Kristersson, kolla in debatten här: interpellationsdebatt om arbetsskadeförsäkringen

Andra bloggar om politik, arbetsskadeförsäkringen, pension.