Jag vill samtala om politik och människors vardag

och tror faktiskt att många fler än jag vill det även om medierna helst ägnar sig åt personfrågor. Så därför lägger jag upp min krönika från gårdagens NA även här på bloggen. Redan nu har jag fått flera samtal och mejl från medborgare i Örebro och jag hoppas kunna få samtala med fler genom min blogg, Facebook och Twitter. Och jo, jag samtalar direkt med människor live också. Det är väl knappast någon nyhet även om en del tycks tro det. Bara så att ni vet.

Har tidigare publicerats i NA den 15 november 2010:
Under en ganska lång period har jag funderat över det faktum att några familjers vardagsproblem verkar ha varit viktigare att diskutera än andras. Den här diskussionen om det så kallade livspusslet tror jag många känner igen även om man har helt olika uppfattning om vad det egentligen innebär. En del familjer anser sig ha fullt upp med att jobba, hämta och lämna barn på dagis/skola, handla och laga mat, så för att få lite mer tid ihop köper man ett par timmar städtjänst. I andra familjer har man lika fullt upp med att jobba, hämta och lämna barn på dagis/skola, handla och laga mat men där handlar all prioritering att få inkomster och utgifter att gå ihop. Det man vill unna sig är att barnen ska få en ny vinterjacka och stövlar. Det finns familjer där ingen har arbete och där den stora frustrationen handlar om att man inte får vara med och bidra till sin egen försörjning, att barnen inte kan förvänta sig att få samma saker som deras kompisar tar för givet.

Trots att våra vardagsliv ser så olika ut så kan man få en bild av att det stora övergripande samhällsproblemet i Sverige är att ingen vare sig har tid eller lust att städa sitt hem. Jag tror att det är mer komplicerat än så och att det finns frågor som borde diskuteras mera ingående.
Varför är arbetslivet så hårt styrt och varför kan man som enskild inte få mer inflytande över arbetstiden? Att leva i en familj med barn innebär att man inte längre kan leva på samma sätt som innan barnen kom, men är vi verkligen beredda att anpassa oss efter barnens behov? Är det verkligen höjden av lycka att tillbringa en hel dag ute på Mariebergs köpcentrum och handla saker som vi inte visste att vi behövde? Om jag blir sjuk, ska jag behöva vara rädd för att inte få någon ersättning?

Jag tror de här frågorna hänger ihop. Man kan inte diskutera arbetslinje och jobbpolitik utan att samtidigt diskutera hur dagens arbetsvillkor med stress och dålig arbetsmiljö kan förändras. Har man en utsatt ekonomisk situation med låg lön och tvingas vända på varenda krona så bidrar det till en annan typ av stress. Tvingas man ha all sin fritid mellan arbetspassen så blir finns ingen tid kvar till umgänge med familj och vänner. Om vi på allvar vill underlätta barnfamiljers vardagsproblem så kanske inte två timmars städning är den stora frågan, snarare symptomen på andra saker i omgivningen behöver förändras. Som att det finns en väl utbyggd kollektivtrafik, att arbetsgivarna inte beordrar övertidsjobb när det egentligen behövs fler på jobbet. Eller att barngrupperna på dagis blir mindre.

Så alla ni som har problem med livspusslet, vad är det för frågor som ni funderar över? Uppenbarligen var det något som ni ville säga till mig och mitt parti även om jag har svårt att tro att det var dammsugning i vardagsrummet utförd av någon annan som blev den avgörande faktorn för ert val. Eller var det så enkelt? Hör av er till mig på mejl eva-lena.jansson@riksdagen.se eller på mobilen 070-2411301. Jag vill gärna få veta mer om er och andras verklighet, hur ni vill att samhället ska utvecklas och förändras.

Mina lästips från ett antal bloggar: Marika om att tänka nytt, Peter om förbud att yppa ordet förnyelse när man inte kan vara konkret, Maja som tycker till om förnyelse, Erik som vill prata mer person, Ullis om varför just personfrågan engagerar så många utanför partiet, Jämlikhetsanden vill skruva ned volymen, Johan Sjölander undrar vad oppositionens kris innebär för regeringens politik.

Andra bloggar om politik, vardag, samhälle, Socialdemokraterna, välfärd, jämlikhet, arbetslinje, jobb.