Om ett angrepp på demokratin

Efter en intensiv Almedalsvecka och EU-nämnd den 15 juli var det dags för mig att ta lite ledigt från politiken. Två veckor med sol och bad, promenader och bokläsning har varit riktigt skönt. Vanligtvis brukar jag försöka låta bli både blogg, Fb och Twitter samt hoppa över det merparten av webbnyheter under några veckor. Nu blev inte ledigheten som vanligt beroende på det terroristdåd som drabbade Norge med full kraft den 22 juli. En vecka senare skrev jag en krönika som publicerats i Nerikes Allehanda den 1 augusti. Nu, sittande på tåget upp till Stockholm för besök på SSUs kongress och Pride, två vackra mötesplatser för demokratiska samtal, så får också bloggens läsare ta del av krönikan här:

"Fredageftermiddag den 22 juli sitter jag på en strand i Kroatien. Det plingar till i min mobil och jag läser ett textmeddelande från TT om en kraftig explosion i regeringskvarteren i Oslo. Två timmar senare har jag fått ytterligare tre meddelande varav ett om skottlossning på ett läger hos norska socialdemokratiska ungdomsförbundet AUF. Senare på kvällen följer jag händelseutvecklingen på Euronews på TV och via internet där terroristdådets omfattning börjar växa fram. Natten till lördagen tror jag det var många fler än jag som hade svårt att sova. Vad är det som händer? Kommer det ytterligare attacker? Varför skjuter någon kallblodigt ihjäl ungdomar?

Redan ett dygn efteråt vet vi att en man är gripen och misstänkt för både bomben i Oslo och för massakern på Utöya. Ytterligare ett dygn senare och nu har vi via media och internet fått reda på att den misstänkte norske terroristen har planerat sitt illdåd under flera års tid. Målet var det norska Arbeiderpartiet och dess ungdomsförbund AUF som skulle åsamkas största möjliga skada genom att döda så många som möjligt av ungdomarna. Ett syfte var också att skrämma andra unga från att bli politiskt engagerade. Det var ett angrepp mot hela det norska samhället, ett angrepp på demokratin. Det är för jävligt.

Den 2-5 augusti har Socialdemokraternas ungdomsförbund, SSU, sin kongress i Stockholm. Tanken är att drygt 400 engagerade ungdomar under några dagar ska umgås, lära känna nya vänner, diskutera politik och få pröva sina argument på liknande sätt som AUFarna skulle ha fått göra på Utöya. Jag kommer att besöka SSU-kongressen för att lyssna på debatterna och finnas där som stöd om så behövs. Många ungdomar i både Norge och i Sverige, några politiskt aktiva uttrycker nu via Facebook och Twitter sin sorg, ångest men också rädsla över det som skett i Norge. Vågar man vara aktiv frågar någon. Tänk om det händer här i Sverige säger några. Mitt svar till dem och alla andra som funderar över framtiden efter den 22 juli 2011 är att vi måste bli fler som engagerar oss. Fler som måste stå upp och säga att man tror på alla människors lika rätt och lika värde. Fler som säger ifrån när rasistiska uttalande görs. Vi får inte ge efter för rädslan, det som den norske terroristen hoppas skulle ske. Då vinner han, det skulle också vara för jävligt.

En av mina partikamrater, Anna, skrev dagen efter terroristdåden i Norge följande: Det är idag du ska gå med i ett demokratiskt parti. Jag hoppas det blir många som följer hennes råd. Om du alltid har röstat på Folkpartiet, så varför inte bli medlem också? Eller om du kanske tycker att Miljöpartiet lyfter viktiga frågor, bli medlem och en del av det partiets framtid. Jag blev medlem 1994 i Socialdemokraterna för att jag ville vara med och påverka samhället. Inte en enda gång funderade jag över om det skulle vara farligt för mig att vara politiskt aktiv, kanske naivt men ändå ganska sunt. Vi lever i ett demokratiskt samhälle där var och en har rätten och friheten att engagera sig politiskt, rätt att framföra sina åsikter. För att demokratin ska stå stadigt behövs mångas engagemang, så visa ditt stöd till de ungdomar som idag är politiskt aktiva genom att själv bli det. "

Andra bloggar om politik, demokrati, Norge, Utöya, AUF, SSU, Pride.