Besök i FNs generalförsamling och briefing med säkerhetsrådet

I höst har jag fått möjlighet att ingå i en av två delegationer från riksdagen som besöker FNs 66:e generalförsamling under två veckor. Min grupp är först ut och några av oss kom i lördags, andra i söndags med våra två moderata kollegor anlände måndag eftermiddag pga Moderatstämman som pågått hela helgen. Vårt program som sträcker sig från måndag till fredag uppdateras dagligen då vissa programpunkter stryks medan andra kommer till. Stående punkt varje morgon är genomgång på svenska representationen i FN som befinner sig på 4 minuters gång väg från FNs högkvarter.

En av gårdagens höjdpunkter var att få sitta på Sveriges plats och lyssna på debatten i generalförsamlingen. På eftermiddagen hade jag lyckats leta mig från till tredje utskottet (mänskliga rättigheter, sociala och humanitära frågor) där mötet helt plötsligt ajournerades för en ordningsfråga. Under flera timmar diskuterades talarordningen i större och mindre grupper. Debatten kom aldrig igång igen på tisdagen utan fick skjutas till onsdagen. Politiska beslut är viktiga men ibland är det lättare att ägna sig åt formaliafrågor, något jag tror många känner igen som har eller har haft ett politiskt uppdrag.

Efter morgonmötet, med en snabb överblick av situationen i bla Syrien och Mellanönstern, deltog vi vid en briefing i FNs säkerhetsråd om läget i Libyen. Samtidigt som detta pågick en diskussion om Palestina-frågan i andra utskottet. Vid lunchmötet fick vi sedan en genomgång av hur stor del, eller rättare sagt liten del av FNs fredsbevarande insatser som Sverige står för. Något som chefen för DPKO (department of peacekeeping operations) indirekt tog upp genom att lyfta fram det arbete som Sverige tidigare har varit mer engagerat i. Numera har vi uppenbarligen flyttat fokus från att delta i det fredsbevarande arbete som leds av FN till att delta i EU-ledda styrkor på FN-mandat. Den frågan räknar jag med att ta med tillbaka till riksdagen.

Som avslutning på onsdagens program fick vi en genomgång av arbetet med klimat och hållbarutveckling av Janos Pasztor (exekutiv sekreteratere för Ban Ki-Moons High Level Commission on Global Sustainability). Pasztor ansåg att om världens regeringar menade allvar med att försöka åstadkomma märkbara och framåtsyftande förändringar så skulle man skicka sina finansministrar till Rio 20 , toppmötet om hållbar utveckling och inte sina miljöministrar. Frågan är bredare än så, det går inte att tro att det är en enskild fråga som kan hållas sepatar från övriga politiken. Jämställdhet är därför en första punkt för att nå en hållbar utveckling ansåg Pasztor. Han lyfte också upp behovet av utbildning, sociala skyddsnät och sociala investeringar. Just det, en fråga som vi Socialdemokrater lyfter fram i vår riksdagsbudget :)

Det är svårt att sortera bland alla intryck när man dels befinner sig i ett helt nytt sammanhang och dessutom i en otroligt spännande stad. En sak som jag dock inte tycker är spännande är det faktum att alla förväntas betala dricks på mellan 15-20 procent av notan för att personalen som serverar ska få lön. Eller att jag ska lägga 1-2 dollar på hotellrummet varje morgon för att städpersonalen ska få ihop till sitt levebröd. Inte konstigt att 42 miljoner amerikaner, inte bara arbetslösa, är beroende av matkuponger från staten för sin överlevnad när lönerna är så sjukt låga. Och för er som hittills inte förstått det. Det är det här systemet som Reinfeldt & Borg hämtar sin inspiration från när Moderateran vill ha otrygga anställningsformer och lägre löner för ungdomar.