Man kan inte både äta kakan och ha den kvar

Igår hade tre Kristdemokrater från Örebro en debattartikel i Nerikes Allehanda och krävde att den borgerliga regeringen ska sätta välfärden framför skattesänkningar. Nu tror jag knappast att riksdagsledamoten Lars-Axel Nordell kommer att rösta emot sin egen regerings budget även om det vore välkommet. Förmodligen får vi istället se honom i en gemensam debattartikel med riksdagsrepresentanter för M och Fp där man lovordar regeringens budget. 

Nedan kan du läsa mina åsikter kring ett femte jobbskatteavdrag. Texten publicerades som krönika i Nerikes Allehanda den 26 augusti. Och en sen ursäkt till er som kommenterat tidigare inlägg, jag har missat att godkänna dessa men det ska nu vara åtgärdat.

     Tror du det blir fler jobb i Sverige om de som redan har ett arbete får sänkt skatt? Frågan är kanske tjatig eftersom jag ställt den vid flera tillfällen men jag tänker fortsätter att upprepa den med en dåres envishet. Jag får nämligen inga konkreta svar och jag försöker förstå hur mina politiska motståndare argumenterar om detta oklara samband. Hittills har jag inte träffat någon sjukskriven person som anser att lägre skatt är den medicin de behöver för att bli friska. Jag har träffat rätt många arbetslösa, flera inskrivna i fas 3, som inget hellre vill än att få ett jobb men som aldrig blir kallade till anställningsintervju. Trots att de får betala en högre skatt än personer med jobb. För mig är det uppenbart att det inte blir bättre arbetsvillkor i sjukvården och skolan när de som jobbar där får sänkt skatt om detta sker till priset av att de får fler arbetsuppgifter och färre arbetskamrater.  

För det som jag och många andra just nu funderar över är om man kan använda 16 miljarder kr (16 000 miljoner kr) av statens inkomster till något annat än att sänka skatten. Visst finns det väl flera områden i samhället som behöver förbättras och utvecklas? När jag läser i tidningen att Stockholm sparar in på extrastöd till elever med dyslexi (läs- och skrivsvårigheter) så är det ett exempel på hur bristande resurser i en kommunal skolbudget hanteras. Den här så kallade besparingen kommer förmodligen att bli en kostnad i framtiden, synd att man valde sänkta skatter framför högre kvalitet.  

När man i Skånes och Stockholms landsting inte längre klarar av att ta emot gravida kvinnor som ska föda, är det verkligen ytterligare en skattesänkning som behövs? När ingen har tid att gå ut med de gamla och personalen springer bena av sig för att hinna med, är det verkligen en skattesänkning som behövs då? Eller fler unga lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg, är de hjälpta av ytterligare ett jobbskatteavdrag?

 

Vi kan gemensamt bestämma oss för att använda riksdagens budgetutrymme till att investera i både människor, välfärd och miljö. Med mer pengar till kommuner och landsting så kan vården förbättras, det kan anställas fler i äldreomsorgen och vi kan minska klasstorlekarna på låg- och mellanstadiet. Vi kan miljörenovera miljonprogrammen och bygga nya bostäder till alla unga som studerar och/eller jobbar. Det går också att se till att sjuka och arbetslösa får en bättre ekonomiskt, deras hyra och kostnad för mat har ju inte minskat för att vi andra har fått sänkt skatt. Och det går naturligtvis att minska skatteklyftan mellan de som har ett jobb och dem som är pensionärer om man vill.

Det finns ingen orsak att ta ut mer skatt än vad som kan anses som nödvändigt. Klarar vi av att ha en bra välfärd och samtidigt sänka skatten så är det helt ok. Men när det nu sker till priset av sämre ekonomi för sjuka och arbetslösa samtidigt som välfärden urholkas så säger jag bestämt nej till ytterligare skattesänkningar.  För att använda ett gammalt ordspråk: man kan inte både äta kakan och ha den kvar.

 

Lästips på bloggar: Martin Mobergs blogg, Alliansfritt 

 

Andra bloggar om politik, skatter, välfärd, jobb, Socialdemokraterna, Kristdemokraterna