Att recensera konserter kan göras på många olika sätt. Frågor som brukar vara centrala i recensioner är om en konsert har infriat eventuella förväntningar, om sångare/band har lyckats i sitt musikaliska framträdande, samspelet med publiken och om publiken verkar uppskatta konserten.
Men när Nerikes Allehanda genom Henrik Englöv hänger upp en tredjedel av sin recension av 2005 års Julgala på de två kvinnliga medverkande sångerskornas utseende, sexighet och klädval anser jag att han väljer att flytta fokus från musiken och istället medverkar till att sexualisera det offentliga rummet och på det sättet vidmakthåller stereotypa könsroller.
Jag kan bara försöka gissa mig till vilka förväntningar Henrik Englöv hade inför konserten. Frågan är om det var musiken som var central i dessa förväntningar
2 kommentarer:
Många artisters uttryck på scenen handlar till viss del om utseende, kläder och attraktivitet. Ett alternativ kunde naturligvis vara att inte beskriva detta alls i en recension, att undvika denna aspekt helt. Men med tanke på att populärkulturen per definition är sexualiserad ställs man, anser jag, inför valet att antingen beskriva fenomenet eller att inte skriva överhuvudtaget. Jag väljer det första alternativet. För övrigt tycket jag att du överdriver när du säger att recensionens fokus var sexualitet och inte musik.
Självklart beksriver jag också manliga artisters utseende/klädval. Se t.ex.i NA 30/1 2006.
Med vänliga hälsningar
/Henrik Englöv
Tack Henry för ditt svar. Jag inser att vi har olika uppfattningar om din recension. Att populärkulturen är sexualiserad kan jag hålla med om. Däremot är jag tveksam till att flytta fokus från själva kulturinslaget till färgval och tajta kläder.
Skicka en kommentar