tisdag, februari 28, 2006

20 år sedan skotten på Sveavägen

Det finns minnen man helst vill slippa. Dagen efter att Palme mördats kommer jag fortfarande ihåg som om det var för bara någon vecka sedan. Denna lördagmorgon vaknade jag av att min klockradio spelade klassisk musik, som sedan bröts för extra nyhetssändningar där man meddelande att Olof Palme mördats. Min första tanke var att det här är inget man får skoja om, inslaget kommer att anmält. Dessvärre var det inget skämt. Under hela kvällen satt jag hemma hos en vän och tittade på TV och grät tillsammans.

Sverige skulle aldrig bli sig likt igen sade alla. Och det stämmer kanske. Öppenheten försvann till viss del men fortfarande kan du möta många ministrar utan bevakning. De personangrepp som gjordes på Palme tog sig extrema uttryck. Mycket av den typen av personliga påhopp försvann under en tid. Men en hel del av den typen av påhopp har kommit tillbaka. Just nu diskuteras en mejlkampanj mot Reinfeldt men också nidbilder av honom. Göran Persson avbildas som Darth Vader av MUF, beskrivs som en girig kapitalist och ofta med återkommande tillmälen om hans vikt.
Är den nån som undrar varför föraktet för politiker ökar?

Det som jag tror många förknippar Palme med var hans djupa engagemang för internationella frågor. På 80-talet hade Sverige, genom Olof Palme, en stark och respekterad röst i världen. Anna Lindh hade samma engagemang och gjorde också ett starkt intryck internationellt. Även Anna mördades 17 år senare. Jag hoppas att det var det sista politiska mordet i Sverige, men inser att det förmodligen är naivt.

”En människa kan mördas men inte idéer. Dina idéer lever vidare genom oss. Vi lovar att efter vår förmåga föra din kamp vidare, kampen för freden och för internationell solidaritet, kampen för ett fritt och öppet Sverige utan rasism och främlingsfientlighet.”

Tal av Anna Lindh vid Olof Palmes begravning. Också citerat av Göran Persson i hans tal vid Anna Lindhs begravning.

Inga kommentarer: