Efter en rätt kämpig höst och en vårtermin som började med tuff influensa, så känns det som jag nu fått någorlunda struktur på tillvaron i riksdagen, och helt plötsligt så känns det som trivselfaktorn har skjutit i höjden.
Det är inte på grund av den borgerliga regeringens politik. Inget enskilt statsråd heller. Kan faktiskt tänka mig byta ut varenda en direkt och ersätta dom med sossar, vilket naturligtvis skulle höja trivselfaktorn ännu mer.
Istället handlar det om människor runt om kring mig som underlättar situationen på bortaplan. Peter F, Ingela, Fredrik, Helén, Alexandra, Laura, Lennart, Helena och Berit har alla på olika sätt gjort tillvaron roligare och mer begriplig. Helga(s) är 100 procent nöje. Desireés friskvård innebär bra musik, en del svett, ömma muskler men också en riktig endorfinkick.
Och Mona som ordförande har skapat en känsla, en stämning, som andas framtidstro. Allt var inte bättre förr.
Andra som bloggar om regeringen, träning, musik, Mona.
2 kommentarer:
Åh, Eva-Lena - du är också sahlinist! Jag tycker också att vi har det trivsamt på jobbet, tack vare så många underbara människor. Det är en speciell stämning vi har här i C.
Sahlinist? Socialdemokrat är nog ett mer korrekt begrepp. Att trivas tog ett tag, men nu kan jag nog också använda mig av begreppet vi i C.
Skicka en kommentar