Efter en sen lunch på Restaurang Grata på Länsmuseet gick jag och sambon på Roxy och såg filmen Sophie Scholl. Filmen handlar om en grupp studenter i Tyskland som under andra världskriget försöker skapa en opinion/revolt mot kriget. Filmen var mycket gripande och efteråt deltog jag tillsammans med andra politiker i ett samtal med flera biobesökare och diskuterade rasismen/nazismen då och nu. Initiativet till detta samtal var mycket uppskattat. Både hot mot invandrare och kränkande behandling av politiskt aktiva, utifrån att man inte är född svensk, diskuterades.
Under lördagskvällens nyheter visades demonstrationer från Stockholm där nynazister demonstrerade och förnekade förintelsen, något som gjorde många både förbannad och upprörda. Något som upprörde minst lika mycket var den flathet som polisen visade genom att inte ingripa trots hets mot folkgrupp. Den fd polisen Michael Lund har tidigare vittnat om att det finns en utbredd främlingsfientlighet i poliskåren. När jag hörde polisens mycket vaga ursäkter för att inte ingripa så undrar man på vems sida dessa poliser egentligen stod. Med passiva poliser så tar våldsverkare som AFA detta som ursäkt för att ta till våld mot nynazisterna, vilket jag tycker är en helt förkastlig metod.
Det vi alla kan lära av Sophie Scholl och hennes kamrater är man måste våga säga ifrån! Om fler vågar stå upp och vägrar vara tysta när andra människor kränks på grund av sitt ursprung så kan vi också bekämpa odemokratiska krafter.
"Det är inte de onda människornas ondska som är farligast, det är de goda människornas tystnad." Martin Luther King
1 kommentar:
Vad kul att du gillade filmen :) tack för att du ställde upp när jag ringde! Vi ses, John
Skicka en kommentar