I morgon bär det av till Rosornas ö, Gotland, för en traditionell Almedalsvecka. Undrar som vanligt varför jag väljer att åka dit nu när ön är full av diverse månglare inom medie/politik/företag/organisation-Sverige.
Jag föredrar ju att besöka ön på min semester och då med min familj. Nu blir det ungefär som en komprimerad riksdagsvecka, fast utan utskottsmöten och voteringar. I övrigt så är det mesta sig likt. Det är alla som vill synas, träffa kompisar, mingla och knyta nya kontakter, opinionsbilda och skapa debatt kring olika frågor.
Men. Det som är unikt med Almedalsveckan är ju det faktum att den medborgare som tar till sig Gotland har möjlighet att träffa i princip alla partiledare och många andra politiker för samtal direkt. Jag skriver i princip för behovet av ökad säkerhet gör det allt svårare för ministrar att röra sig lika fritt som man gjorde för 10 år sen. Och demokratiaspekten som finns i att man kan delta gratis på seminarier och få lyssna på personer som man annars inte hade haft möjlighet är en del i det demokratiska samtalet. Även om vem som helst inser att flera av med lägre inkomst, sjuka och arbetslösa, som har låg lön eller pension, inte alls har samma möjlighet att få råd med resa och husrum under en av de mest populära veckorna på Gotland. Det är väl bara Stockholmsveckan och Medeltidsveckan som har stugpriser på samma nivå som Almedalsveckan. Dessutom brukar tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning vara begränsade.
Så varför åker jag ändå hit? Förmodligen för att jag resonerar som många andra, ön är helt underbart vacker, många vänner och bekanta är där, jag har fått förfrågan att delta på flera seminarier som ligger inom Näringsutskottets ansvar. Bland annat om upphovsrätt och om besökningsnäringen. Och förhoppningsvis finns det många kloka personer som kan komma med intressanta tankar och idéer på andra seminarier dit jag går för att lyssna. Men det är ju svårt att välja bland alla evenemang. Så till de som vill påverka mig, kom med förslag på några spännande seminarier som inte fått den uppmärksamhet det förtjänar.
På torsdag talar Sveriges kommande statsminister Mona Sahlin. Socialdemokraternas partiordförande har Moneybrother som förband och i sitt tal kommer Sahlin berätta hur man kan göra välfärden så mycket bättre när vi satsar 12 miljarder kr extra på äldreomsorg, sjukvård, skola och barnomsorg. Det mina vänner och läsare, det är inte slöseri, det är investeringar som alla tjänar på.
Så när Reinfeldt först anklagar Socialdemokraterna och de rödgröna för slöseri och sedan lovar han att inte sänka skatten är han inte trovärdig. Jag litar inte ett ögonblick på att den person som tidigare dömt ut svenskarna som mentalt efterblivna, som sagt att välfärdssamhället är en omöjlig konstruktion, som sagt att Sveriges skattenivå ska ner till EU-nivå, inte tänker fullfölja sin Moderata politik med stora skattesänkningar som går till de som tjänar mesta. Är man Moderat så är man, sen kan Reinfeldt kalla sig vad helst han tror går hem i stugorna. Någon Socialdemokrat kommer han aldrig att vara.
Andra som bloggar om politik, val 2010, Almedalen, upphovsrätt, Socialdemokraterna, Mona Sahlin, välfärden, Fredrik Reinfeldt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar