Trots att denna vecka är plenifri, vilket innebär att vi kan arbeta på hemmaplan, så har jag ändå åkt till Stockholm för att delta på Journalistförbundets Yttrandefrihetstribunal under torsdagen. Dagen är uppdelad i två pass där första passet handlar om hot mot journalister. Efter lunch är det dags för andra passet som tar upp frågeställningen Kan du skydda din källa?. Journalistförbundet anser att lagförslag om buggning, telefonavlyssning, datalagring med mera hotar källskyddet.
Med tanke på de tidigare utfrågningar, där man bland annat visat upp fiberkablar (!) för oss riksdagsledamöter, som hållits i ämnet om signalspaning på all data- och telekommunikation till och från Sverige, så ska det faktiskt bli riktigt intressant följa debatten under dagen. Två statssekreterare ska ställas till svars står det i programmet vilket förmodligen innebär att jag slipper fiberkablarna den här gången.
Och på tal om yttrandefrihet förresten. Mot seger Ségolène! Och heja Margot! Vägra hålla tyst!
Andra som bloggar om yttrandefrihet, avlyssning, journalister.
1 kommentar:
Det som inte får sägas , det får vi inte veta.
Yttrandefriheten vacklar. Kändisars alkoholvanor vrids ut och in på men om jag ber en journalist att ta upp mitt fall i Media får jag höra att det inte är av Allmänintresse!
Att ett människoliv inte är av något värde?
Att en Professor stoppat mitt liv, skickat brev till alla kolleger att jag ska stoppas, inte få utredning för njurarna, trots remisser.
Att en at-läkare felbehandlade mig och istället framkallade hjärtfel.
Att läkaren blev dömd och fälldes men jag ändå vägras vård.
Att det skall tystas ned. -Tyst, vi vill inte höra att du anklagar oss!
Att jag ligger som ett kolli utan livskvalité.
Att vissa journalister är "köpta" lockas av att utnämnas till hedersdoktorer.
Det är ytrandefriheten i Sverige. Likt min frände, Tomas Thorild,skald, professor,som landsförvisades på 1700-talet
för sin kamp för yttrandefrihet kämpar även mot överheten och yttrandefrihet.
Min vandrande diktutställning
"Frihetslängtan"
20 dikter från min diktsamling avspeglar min kamp för lika villkor i vården oavsett genus, funktionshinder samt adekvat vård för unga kvinnor med hjärtinfarkt.
Tyst. Det som inte får sägas, det får vi inte veta!
Linda
www.lindagarben.se
Skicka en kommentar