Mina barn och andras ungar, utspel 157 från Björklund och Folkpartiet

Har du någon gång hört talesättet ”mina barn och andras ungar”?
Uttrycket visar tydligt att man tar ställning i för sina egna barn framför andras, några är bättre och några är sämre med andra ord. I söndags fick det talesätt ett aktuellt ansikte. Det var Jan Björklund, Folkpartiets ordförande tillika skolminister, som kom med förslaget att om en elev som är stökig i skolan så ska man kunna tvinga dit föräldrarna till eleven. Jag gissar att förslaget går hem hos en hel del som tycker det låter bra. Men tänk efter ett slag, vems ungar är det egentligen Björklund syftar på? Jag skriver ungar med hänvisning till just ”mina barn och andras ungar” eftersom jag utgår från att Björklund inte tror att förslaget skulle gälla honom. Och jag antar att de som gillar förslaget också tror att det handlar om några andras ungar. Det handlar inte om mitt barn, jag är en bra förälder men de där andra, det vet man ju hur det är med ordning och reda kanske Björklund tänker. Nu finns det en hel del frågor som jag anser att man ska ställa till Björklund efter hans uttalande:

1. Vem betalar förlorad arbetsförtjänst till den förälder som ska vara i skolan istället för på jobbet?
2. Är det ok att få a-kassa/socialbidrag även om man inte söker jobb utan sitter i skolan med sitt barn?
3. Räknas det som arbetsförmåga, om man trots sin sjukskrivning, sitter med sitt barn i skolan?
4. Vem kommer till skolan om föräldern till den stökiga eleven också är stökig?
5. Hur definieras stökig och vem bestämmer att någon är stökig?
6. Finns det kriterier för det?
7. Om föräldrar vägrar komma till skolan, ska de hämtas av Polisen då?

Min åsikt är att Björklunds förslag rent ut sagt är korkat samt att det andas ren och skär populism. Men det betyder inte att jag inte gillar ordning och reda i skolan. För mig är det självklart att det ska finnas arbetsro i klassrummet. Lika självklart är det att jag och alla andra som är föräldrar har ett ansvar för fostran av våra barn. Att ta ansvar och engagera sig för sina barns bästa gör merparten av alla föräldrar men ibland räcker vi inte till. Våra egna tillkortakommanden, vår egen livssituation kan få konsekvenser som gör att barnen får svårare att koncentrera sig i skolan. Försök sätt dig in i situationen att mamma eller pappa inte bryr sig om dig, bara jobbar jämt. Eller att nån av dina föräldrar har blivit av med jobbet. Kanske mobbas du i ditt kvarter och väljer att ta ut det i skolan. Eller att du och din förälder blivit hemlös. Hur mycket hjälpt blir din klass/lärare/skola och framför allt du själv av att föräldern tvingas sitta med i klassrummet?

För mig handlar politik om att göra något åt grundproblemet, inte bara skyla över med billig retorik. Om problemet med ordning och reda i skolan beror på att det finns för få vuxna där, så borde också en skolminister se till att skolan får mer pengar. Dessvärre så väljer Jan Björklund istället att prioritera skattesänkningar. Ett sådant agerande borde ge IG den 19 september.

Andra bloggar om politik, val 2010, skolan, barn, Jan Björklund, Folkpartiet, lärare, föräldrar.