lördag, februari 15, 2014

Det handlar om vilka värderingar och vilken politik som ska styra EU

Igår läste jag en artikel av Lena Mellin i Aftonbladet med rubriken ”Därför är också EU-valet viktigt”. Artikelns ingress har den följande innehåll ”Hundra dagar återstår till valet till EU-parlamentet. Skäms du för att du inte visste det? Glöm det, det gör nästan ingen. Här följer kortkursen – tio lektioner om EU-valet".

Jag måste erkänna att jag läste artikeln med stigande förvåning och en viss irritation. Varför anser Mellin att det är viktigt att folk ska veta exakt vad kommissionen, parlamentet eller rådet gör? Det finns säkert många som vill veta exakt hur många parlamentariker det finns men är det verkligen vad man behöver veta inför EU-valet? Som avslutning så skriver Mellin att artikeln var grundkursen, något som kan tolkas som att väljarna behöver veta ännu mer om EUs organisation och teknikaliteter på nörd nivå för att kunna rösta den 25 maj (förtidsröstningen startar den 7 maj).

När jag idag pratade på en facklig-politisk valupptakt inför EU-valet så visade jag artikeln, och sa att för en del så kunde artikeln säkert vara användbar men ställde också en fråga till de som var närvarande: tror ni att Aftonbladet eller någon annan kvällstidning kommer att publicera en artikel om tio lektioner om exempelvis landstingsvalet på liknande sätt Det vill säga, kommer media att  redovisa hur många ledamöter finns det i riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige och vad man gör i dessa församlingar?  Kommer man att berätta om hur samspelet mellan fullmäktige, kommunstyrelsen och nämnder fungerar?

Nej,jag tror inte att några kvällstidningar kommer ha det upplägget i valen som äger rum den 14 september. Förhoppningsvis blir det en redovisning av politiska partiers olika inriktning på hur man vill påverka samhällets utveckling men det är som sagt min förhoppning. Ska jag vara krass så gissar jag att det tyvärr blir större fokus på personer och skandaler än på politiska förslag.

För mig finns det en grundläggande orsak till att rösta i val, oavsett om det är till kommun/landsting/riksdag eller EU-parlament. Jag vill vara med och påverka vilken ideologisk inriktning vill jag ha på politiken, vilka politiska prioriteringar vill jag se. Därför är EU-valet lika viktigt för mig som valet till riksdagen, till landstinget och till kommunen. Jag röstar för en politik som styrs av Socialdemokratiska värderingar och det är också vad jag kommer att vara ute och prata med väljarna om. Vi behöver inte komplicera EU-valet.  Gillar en person Socialdemokratisk politik i kommunen så gillar personen förmodligen Socialdemokratisk politik på EU-nivå. Tycker man att Moderat politik är dålig i riksdagen så tycker man det förmodligen är lika dålig på EU-nivå.  

Så mitt medskick till Aftonbladets Lena Mellin är att hon borde flytta fokus till den politik som förs i EU, redovisa exempelvis hur svenska parlamentariker från Socialdemokrater och Moderater röstar i olika sakfrågor. Berätta gärna om vilka frågor som är viktigast för Miljöpartiet och Piratpartiet i parlamentet. Vad har varit viktigaste frågan för Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet de fem senaste åren? Och framför allt, vilka politiska profilfrågor kommer partierna att lyfta fram i parlamentet efter valet den 25 maj 2014?

För den som är vill veta mer om Socialdemokraternas politik rekommenderas valplattform inför EU-valet där man läsa mer om vilka frågor som vi prioriterar och här är listan över partiets kandidater.
Läs gärna med om hur vi ser på ordning och reda på arbetsmarknaden,  medborgarnas Europa och hur ökad jämställdhet leder till fler jobb.

Dagens bloggtips: Ledarsidorna, en blogg som i huvudsak granskar borgerliga ledarsidor.
Andra bloggar om politik, EU-valet, val2014, Socialdemokraterna, Moderaterna.
 
För den som önskar läsa Lena Mellins så kallade "grundkurs" så finns artikeln här.

 

fredag, februari 14, 2014

Ett nej är ett nej och därför behövs det utbildning i sexualbrottslagstiftning

Med anledning av en längre tids debatt kring friande domar i våldtäktsfall så har jag lämnat in en interpellation till justitieminister Beatrice Ask angående utbildning för anställda i rättsväsendet. Jag får svar den 25 februari då det också blir debatt, läs min interpellation här.

Dessutom har jag utvecklat mina tankar kring det här med att en del män inte verkar förstå vad ett nej betyder, texten har publicerats som krönika i Nerikes Allehanda den 10/2 och publiceras nu även här på bloggen:

Nej, jag vill inte. Är den meningen svår att förstå? Jag provar med den korta varianten. Nej. Det borde begripas av de allra flesta, till och med små barn och hundar brukar förstå vad ett nej betyder. Men av någon outgrundlig anledning verkar ett antal män ha mycket svårt att förstå vad ordet nej betyder. Framför allt när dessa män vill ha sex med en kvinna eller en tonårstjej. Vad som är ännu märkligare är att det finns domare (ofta män) som verkar ha stor acceptans för att de här männen inte förstår vad ett nej betyder. 

Det kan verka som ett dåligt skämt när en man nyligen friades i tingsrätten där han åtalats för att begått våldtäkt. Mannen hade förklarat att han inte förstod att kvinnan inte vill ha sex med honom. Kvinnan i fråga hade upprepat nej gång på gång men mannen uppfattade det ändå som att hon ville ha sex med honom. Mannen använde ”visst våld” och höll för både näsa och mun på kvinnan. Av domen framgår det att ”om han då gör något som inte han får göra så måste han förstå det, och det har inte åklagaren lyckats bevisa”. När jag läste detta så reagerade jag precis som väldigt många andra med förvåning, ilska och frustration.

  • Hur är det möjligt att frikänna en man som medger att kvinnan sagt nej men att han ändå inte förstod att hon menade nej?
  • Varför utgick inte domstolen från hur en normalt aktsam man skulle ha betett sig när en kvinna säger nej?
  • Varför verkar rättsväsende präglas av en föråldrad syn på kvinnors och mäns sexualitet?
 
Min bild är att merparten av alla män begriper ett nej. Det som oroar mig när jag läser den här typen av friande domar är vilka signaler det skickar ut. Kommer vissa män uppfatta att man fått tolkningsföreträde när ett nej inte är att betrakta som ett nej?
 
Efter en stor uppmärksamhet om denna dom och andra friande domar, men också för så få våldtäktsanmälningar leder till åtal, tog Socialdemokraterna ett utskottsinitiativ i riksdagen till en utredning om sexualbrottslagen. Regeringen har också lovat att tillsätta en sådan utredning som titta på andra länders lagstiftning kring våldtäkt, vilket är bra. Men det räcker naturligtvis inte. Det behöver också diskuteras vilka värderingar och synsätt som präglar rättsväsendet.  

Brottsoffermyndigheten erbjuder ett utbildningsprogram för personal inom Polisen, Åklagarmyndigheten och domstolarna. Syftet har varit att öka kunskapen om sexualbrottsoffer och förbättra bemötandet av dessa brottsoffer i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång. Enligt uppgift från Brottsoffermyndigheten har ett 20-tal anställda inom domstolarna genomgått utbildningen sedan 2012. Redovisning från tidigare utbildning visar att merparten som genomgår utbildningen är kvinnor. Förra året tjänstgjorde 572 ordinarie domare i landets tingsrätter medan 208 ordinarie domare tjänstgjorde i hovrätten, drygt 500 tjänstgör som icke ordinarie domare i tingsrätt eller hovrätt. Jag tycker mig se ett behov av kunskapslyft bland landets domare om sexualbrott. Hur ska vi annars bli överens om att ett nej är ett nej också när det viskas fram av en kvinna med tunn röst?